Min älskade skatt vill nästan inget annat än att stå och gå nu när han har upptäckt att han kan det...Ska jag exempelvis lägga honom på skötbordet får jag ibland "ta benen" ifrån honom, för han bara ställer sig annars...
Man ser på honom hur kul han tycker det är att upptäcka nya kunskaper hos sig själv...men jag blir nog ännu gladare...fast det käns också som det går aningens för fort...jag hinner knappt med ju...
Med långa kliv framåt i utvecklingen...
No comments:
Post a Comment