Förra året gjorde jag som en liten resumé av året som gått.
Jag tänkte avrunda även detta året med en resumé som jag nu har suttit och knåpat med...Det tar tid när det är många bilder som ska med och hamna i rätt ordning ;-)...men det kan väl vara värt det känner jag.
2009 började med att jag gick på havandeskap, vilket betydde att jag inte längre fick jobba, och eftersom jag heller inte hade någon skola kvar så gick jag från och med nu hemma på dagarna...och väntade.
Tiden spenderade jag på att förbereda inför bebis ankomst, shoppa bebis-saker/ kläder. Och på helgerna så njöt jag av att M var hemma med mig. Varje dag gick jag också en runda här i byn...de blev inga långa rundor, och tid tog det...men jag kände att det var vikteigt att komma ut och få lite luft och röra mig.
Trött var jag, så några längre utflykter på egen hand stod inte med i mina planeringar, dessutom ville jag ju inte att något skulle hända om jag var för långt hemmifrån.
Alltså startade året med en oro, väntan, nervositiet...men ändå längtan, förhoppning och glädje...
Mitt livs stösta händelse kunde/ och skulle inträffa vilken dag som helst =)...
Sista veckan innan förlossningen hade jag redan gått över några dagar och M vågade inte riskera att något hände medans han var på jobbet, så han tog ledigt och tillsammans gick vi hemma och väntade...och förberedde oss...
Efter en hel arbetsvecka hade gått och M hade varit hemma från jobbet, hade fortfarande ingenting hänt...förens på fredag kväll 18.45...då kom första riktiga värken och vattnet gick...Nu skulle vårat liv äntligen förändras, och natten till lördag (7:e mars) fick vi äntligen träffa våran älskade Tor. (Mer om förlossningen finns att läsa här)
Tor föddes den 7:e mars 2009
Snart var vi tvungna att verkligen komma in i vårat nya liv då M började jobba igen. Jag och Tor skaffade oss rutiner som funkade bra för oss också försökte vi att komma oss ut på lite saker. Vi träffade andra mammor och bebisar i föräldragruppen, började på babysim och åkte till öppna förskolan.
Redan innan Tor hade kommit så hade jag drömt om att få ha en maj-dop för vem som nu skulle komma...och vilken tur vi hade att vi fick döpa tor i byns kyrka den 31:e maj...
Vädret kunde inte varit bättre och efteråt hölls det kalas hos svärmor och svärfar i trädgården. En dag verkligen värd att minnas.
Så kom sommaren med stormsteg och innan vi visste ordet av var det midsommar. Marcus hade delat upp semestern så han hade 2 veckor tidig, och 3 veckor senare, och många härliga familjesemestrar väntade oss. Vi valde att göra små korta semesterresor eftersom Tor ju var så liten...
Resten av vår sommars soliga dagar spenderade vi på sjön...
Tor och Jag på midsommarafton den 20:e juni
Tor och Marcus i Falkenberg (1-3 juli)
I Karlsborg med Karolin, Tisse och Robin (6-7 juli)
Tor och Marcus i Falkenberg (1-3 juli)
I Karlsborg med Karolin, Tisse och Robin (6-7 juli)
I sommarstugan (Kungshamn/ Smögen 6-8 augusti)
Hösten närmade sig och jag hade bestämt "blind-date", med mina nyfunna vänner osm jag hade hållt kontakt med sedan januari när vi fortfarande var gravida.
Jag tyckte också att det var dags att åter komma tillbaka till min gammla kropp, och bestämde mig för att börja träna, vilket visade sig bli ett av mina nu största intressen. Egentid är viktigt för mig, för att kunna fungera som en bra mamma...och att få må bra och rå om sig själv är varje människas rättighet!
I september åkte jag för att träffa härliga mammor i Jönköping
Men givetvis består numera mestadelen av mitt liv av ansvar och mamalife. Mina och Tors vardagar fortsatte att snabbt gå om varadra och vi gjorde allt för att ha så trevligt som möjligt. Jag älskar att hitta på och komma ut på äventyr med min son så att vi under hösten har levt ett ganska så busy liv är ingen hemlighet. Vi njuter av var dag och av sällskapet vi får när vi träffar vänner och människor som vi kan relatera och ha kul tillsammans med.
Fredagsfika blev en tradition mellan de 3 polarna och vi FAB mamas =)
Babyrytmik varje onsdag i pastoratsgården här i byn...
badhuset blev lite av en favoritplats...
Året börjar lida mot sitt slut, men vi närmar oss juletid och nyårstider, och den vanligtvis mysigaste och mest uppskattade, (enligt mig iaf), delen av året har kommit. Konstigt nog käns allt extra mysigt, magiskt och uppskattningsvärt nu när jag har en kärlek större än något annat, att dela all denna glädje med...
Nämligen min underbara familj...
Jag ser fram emot ännu ett underbart år med många magiska stunder och händelser, tillsammans med mina älskade killar Marcus, Tor och Pepsi! Ni betyder ALLT!
No comments:
Post a Comment