Tuesday, March 22, 2011

En rimlig teori...

Idag när jag hade tränat färdigt så stod jag och pratade över en kopp kaffe, med 2 andra personal som var på plats på Korpen idag.

Jag berättade att när jag tränar riktigt hårt för mig själv, så blir jag mer och mer irriterad och frustrerad på omgivningen...ju tröttare jag blir...
Jag får lust att slå hårt i något...exempelvis ligger displayen på löpbandet risit till många gånger, eftersom man kan se var tionde meter ticka på...så tycker jag ofta att det går för långsamt, (typ sista kilometern),...Ni vet...man är trött och vill att det ska vara över...
Det är faktiskt sant...
Idag var jag nära att slå till en gubbe som ställde sig att prata med en dam som gick på bandet bredvid mig...och han ställde sig mellan våra band...No big deal, kan tyckas...men just då irriterade jag mig som tusan på att han kom och ställde sig där...

Givetvis kontrollerar jag mig och slår inte i något, eller på någon...och så fort jag kommer ner lite i puls så lugnar jag ner mig och blir istället påverkad av endorfiner som gör mig lycklig och glad...
Egentligen ska ju endorfinerna infinna sig redan under själva löpningen...och efter...men för viss personer tar endorfinet tydligen en "omväg"

En av personalen sa att han hade hört eller läst att det kunde bero på att när man är uppe i sin maxpuls, adrenalinet pulserar, hormoner sprätter, och alla system är på högsta spänning i kroppen, så är det där som "krigarinstinkten" kommer in...
Han tyckte det skulle vara "kul" att skicka in någon att peta på mig nästa gång jag springer...och jag svarade ärligt att jag tror inte det är någon bra idé...
Jag känner aldrig så när jag instruerar i spinning...däremot känner jag så när någon annan instruerar, men då kan jag ta ut mig på ett annat sätt ;-)

Den starka aggrition och frustraton som jag känner i mig när jag tar ut mig på det viset under träning, den ska ju ut i ben, lungor, armar, hjärta osv, och det är väl dit den kommer eftersom jag inte släpper ut den, på det sättet som hjärnan vill ;-)...

Jag tycker ändå att Mats teori verkar rimlig...

No comments: