Godkväll bloggisar!
Det är en trött, (jag måste erkänna), i det närmaste utmattad trasdocka som uppdaterar ikväll!
Därav den dåliga uppdateringen de senaste dagarna.
Jag och min kropp börjar känna av 14 veckors diet, samtidigt som mycket jobb de senaste månaderna.
Heltidsarbetande, hårt tränande, dietande, ensamstående småbarnsmamma. Need I say more?
Ibland undrar jag hur jag klarat det såhär långt!
Jag har börjat få lite ont i leder, (skulle tro det beror på den strikt kontrollerade fettsnåla kosten jag har levt på nu under snart 4 månader), Ibland känner jag mig nära till gråt av den brist på "andrum" de senaste veckorna.
Jag har verkligen har fullt upp!
MEN, jag börjar se ljuset i tunnelns slut och min nedräkning inför tävlingen har börjat på riktigt!
Jag har 5 arbetspass kvar att avklara innan min semester börjar :-)
Detta betyder att nästa vecka blir mycket lugnare på arbete och jag kan låta mig själv fokusera mer och tunnelseendet kommer vara ett faktum. Endast 1 datum i sikte, 29/3!
Min familj och mina närmsta vänner har varit helt fantastiska under denna resan!
De har stått ut med mina höga förhoppningar, mitt ibland låga självförtroende som nästa dag kan vara lite väl för bra. Mina humörsvängningar, mina ups and Downs, min tillbakadragenhet, mitt ältande, mitt behov av stöttning i allt från träning, till pushning, till barnvakt.
Till Er vill jag bara säga ett stort TACK redan nu!
Ni är guld värda för mig, och jag hoppas kunna stötta Er lika väl tillbaka, den dag ni behöver!
PoK/ Trasdockan
