Hej bloggen!
Jag är så lycklig att ha åter ha min skatt hos mig <3... då mår denna maman som allra bäst! :-)
Imorgon tar jag med mamma och honom till Liseberg, en hel dag, bara vi tre, att lägga till minnen förevigt...
Confession;
Jag tänker tillbaka ibland, på min och Tors relation förra året, och det gör så ont! Min, då mentala ohälsa fick mig att gå miste om nästan ett helt år med min, då 3åring...
1 år som aldrig kommer igen...
Jag står ändå fast vid att den relationen Vi hade, var den mest hälsosamma som förutsättningarna då tillät. Och jag är glad, SÅ glad, att Tor har ett nätverk omkring sig som gjorde vad de kunde för att han ändå skulle få den trygghet han behövde...
Ni vet vilka ni är, och ni ska alla ha stort tack att ni finns i Tors liv.
NU är nya tider, ALDRIG mer ska jag låta det gå så långt.
Jag vill inte inte missa mer, jag har inte råd att missa mer...
Mitt fokus ligger helt på honom och mig själv. Det är vi två nu...
Their Will be one day, when I miss your small fingerprints on My Windows, you little hand reaching for mine, your soft voice in My ear, and you innocent questions, wanting answers...
That day, I'll go travel back in My memories, pick them up, and just hold on to them for A while... And they WILL make me smile and feel just as warm in My heart, as they do today when they are made...
I Love you forever, My son
Godnatt nu bloggisar!
PoK/ Trasdockan
3 comments:
bra att du mår bättre.För Tor behöver sin mamma också.Skönt
Så stolt över dej Linda! Du har varit med om en resa som du klarat av, inte bara med ditt nätverk, utan för din egen klokhets skull också! Stort lycka till nu och i framtiden för dej och din underbara son! Kram!
Jag är själv så stolt över mina val och min vilja att ta mig frammåt i livet.
Tor motiverar, hans framtid motiverar. Tack ska ni ha båda två att ni finns i Tors liv.
Post a Comment