Hej bloggisar!
Fy tusan vad jag känner att jag ligger efter med min sömn... Det ger sig till känna genom den konstanta lilla ymmande huvudvärken, och dessutom min förmåga att närvara i verkligheten just nu.
Jag är så disträ!
Det käns...lite tomt, idag, såhär dagen efter Norway Open.
Jag känner min nästan snudden till likgiltig.
Jag tittar på filmklipp på youtube, och bilder, och jag SER ju att jag står där på scenen.
Men ändå käns det overkligt.
Jag tror att det kommer ta några dagar för mig att smälta denna helgen.
Jag får kommentarer och sms av människor, och jag blir rörd.
Att det finns den som följer mig och tar dig tid att skriva en hälsning till mig.
De förstår hur jag har kämpat för detta.
Hur jag har hållt huvudet högt och fortsatt tro på mig själv, trots ett rejält bakslag i början...
Trots min huvudvärk och sömnbrist så kom jag iväg till gymmet.
Jag hade så god energi, (efter gårdagens tryckande på godsaker under hemvägen ;-), så jag trodde aldrig jag skulle komma från gymmet.
Jag ville bara fortsätta press, lyfta, och känna brännande i varenda liten muskel ;-)...
Härligt!
Jag ska iväg på nån timmes jobbrelaterad utbildning i eftermiddag, sedan väntar spinning med måndagsgubbarna ikväll.
Hoppas att mi bloggiar har haft en bra helg, och en härlig start på nya veckan.
PoK/ Trasdockan