Fy vad dålig jag har varit de senaste dagarna på att uppdatera bloggen!
Jag är medveten om det, men som ni säkert förstår så är bloggen inte allt i mitt liv, även om den såklart är viktig för mig :-)
Idag har jag jobbat hela dagen, och därefter åkte jag direkt och hämtade min skatt på dagis för att sedan fara vidare på en liten överraskningstur till badhuset med honom ;-)
Altså gav jag mig själv en träningsfri dag!
Det kan vara nog så viktigt!
Jag funderar lite ikväll!
Jag har övat lite posering, (i min snart färdiga bikini ;-), efter mealprep här hemma ikväll!
Känner mig lite omotiverad och tvivlar på mig själv för tillfället.
Därav den dåliga updaten :-/
Tog den här bilden igår!
Osmickrande vinkel kanske, och jag kände mig mest äcklad av den!
Onaturlig på något vis!
Väljer att inte lägga något filter på den, för ärligt talat så finns det inget som kan försköna den!
Men så kom jag att känna ett stygn av stolthet!
Jag funderade på vad den (för mig) faktiskt betyder!
Även om bilden i sig inte är så tilltalande och vacker, så ser jag mitt oerhörda engagemang, min diciplin och mitt hårda arbete!
Jag ville ha en hård mage med rutor och ådror!
Jag skaffade just det!
Mitt arbete och min hängivenhet till att ta mig dit jag ville, DET är skönheten jag ser i denna bilden!
Men vet ni!
Jag njuter även av dessa dagar och mina dåliga tankar.
Även om motivationen, tron, och formen känns tvivelaktig, så är jag fullt förberedd på dessa stunder!
Jag vet att det är en del av processen och en viktig del av resan jag befinner mig på!
Jag tänker inte låta mig själv slås ner av sådana tankar.
Jag tillåter mig själv att ha dessa dagar, för jag vet att de går över och snart är motivationen tillbaka!
Huvudsakligen vet jag att jag är starkare än de tankarna!
Med risk för att skapa missförstånd hos den som känner sig träffad, så vill jag ändå uttrycka en fundering jag har.
...och visst kan jag även känna igen mig själv!
Jag vet inte om det är ett stressat samhälle eller det faktum att vi är så påverkade av alla andras, främst framgångar, i vardagen!
Let's face it!
Vi ser dem varje dag! På världsvida forum på nätet inte minst!
Men jag får ibland upplevelsen av att människor ger upp för lätt med sina drömmar och mål!
"If you Don't mean them, Don't say them", lite så kan jag tycka!
Folk snackar om allt de ska ta sig an, genomföra och lyckas med!
Några veckor senare uttrycker de en giltig ursäkt till att sluta försöka, (för att lura sig själva?), undrar jag!
Stora förändringar händer inte "över en natt", än mindre utan ansträngning och hängivenhet!
Jag förstår inte varför människor inte bara kan njuta av vad som är NU, ta till vara på stunden, framgång som motgång, och förstå att dem båda har ett samspel i utvecklingsprocessen?!
Inte undra på att de aldrig känner sig nöjda, när de ger upp, utan att ha tagit sig över ens den första tröskeln på vägen!
Se dem med ett realistiskt öga och låt tiden ha sin gång!
Vet att Du är den enda som sätter dina egna gränser, och ha tålamod!
Vad ni än har för planer/ drömmar och mål!
Låt dem ta tid, njut av resan, inte bara målet!
Godnatt alla ni Fabulous peeps!
PoK/ Trasdockan
